Passion för motorcykelåkning
Motorcykelåkning är något som fascinerar många tillika är mångas passion och intresse. Ungefär lika magiskt som för en hockeyspelare när denne får rota fram de halvråa skridskorna ur hockeytrunken, är det för motorcykelåkaren när det är dags att för första gången för säsongen är dags att ta ner skinnstället från galgen.
Medan skinnstället får lufta av sig lite garderobsdamm så är det så dags att dra på gympadojorna för att gå ut i garaget där skönheten står och väntar på att få morra igång efter en lång och ensam vinter. Kanske är det så att du redan varit och tjyvstartat motorcykeln några gånger för att så att säga, ”titta efter om allt står rätt till med motorn”. Men nu är det torrt på vägarna och det är dags att rulla ut ur garaget istället för att bara få drömma.
Detta var en någorlunda autentisk beskrivning av hur det kan tänkas se ut hemma hos många motorcykelfantaster när det börjar vankas vår och dags att äntligen få inleda motorcykelsäsongen. Någon kanske tycker att motorcykelåkare bara är en trafikfara, att de kör för fort, och att de likväl kan ta bilen om de ska någonstans. De som säger så har dock inte riktigt förstått vitsen.
Det är förstås så att många lockas av känslan och spänningen det innebär att köra lite för mycket över hastighetsbegränsningen när de kommer till en raksträcka vars syfte till synes tycks vara endast att man med motorcykeln ska få galoppera fritt. Men motorcykelåkande är så mycket mer än så. Det handlar om friheten. Kanske minns några av läsarna dagen de fyllde 15 och du fick ta din första tur på mopeden.
Gör du det så minns du garanterat den friheten det var att helt plötsligt ha möjlighet att ta dig ‘precis vart som helst’. Att detta förstås var en sanning med vissa komplikationer, till exempel att det enligt lag skulle ta dig en timme att ta sig tre mil inskränkte kanske den friheten något, men vad bekom det?
Förstå friheten det innebär att sitta på motorcykelryggen och de facto faktiskt kunna ta sig var som helst i lite högre hastighet. Det går förstås lika bra med en bil, men som ni kanske redan förstått så är det känslan som är av vikt i detta hänseende, känslan att en dag med klarblå himmel kunna känna vinden susa mot skinnstället och känna att bara tiden begränsar var du kan ta dig.
Till sist tänkte vi bara avsluta med en sång som sätter fingret ganska så bra på det vi i denna artikel har skrivit. Låten är ”Forever Angel” med bandet Axel Rudi Pell. Att låten har en viss vinkning till MC-gänget Hells Angels kan kanske ha åsikter om, det finns delar inom den gruppen som inte är speciellt rumsrena. Men om vi bortser från detta så kan man nästan känna friheten bara genom att lyssna på låten.